För några år sedan - tjugofem år, faktiskt - var jag i Berlin, bodde på östsidan och skulle se mig omkring i Västberlin. Därav alla stämplarna i mitt gamla pass.

Efter dagens TV-program om berlinmuren och egna minnen från tiden och från mitt och älsklingens besök i staden i våras, finns det lite grann att berätta.

  Berlinmuren har ju rivits och försvunnit, utom på denna rekonstruerade sträcka vid muséet vid Bernauer Strasse och några andra ställen.

Från mitt tidigare besök med en grupp folkdansare minns jag att vi skulle besöka Haus der jungen Talenten i Östberlin, som hade en gratis folkdanskväll. Lite vilse frågade jag två folkpoliser om vägen, jodå, det var i palatset lite längre bort på andra sidan. Kan vi gå över gatan här, frågade jag dem på tyska. Am roten Ampel blev svaret - vid rödljuset längre upp på gatan. Att den breda gatan var avspärrad av berlinmuren hundra meter längre ner och ingen trafik fanns, var ingen anledning att ifrågasätta deras order. Så var det på den tiden...

 

Hanna

11 juni 2011 01:19

ibland är det tur att tiderna förbättras ibland är det inte det.
såg en kort serie som var uppbyggd på fyra rutor: Första en spansk smiley som ropa "vive la espana!" och en tysk smiley som ledset tittade på. Nästa ruta en amerikans smiley som ropade "USA!USA!USA!" medan den tyska smileyn ännu ledsnare tittade på. Så bestämde sig den tyska smielyn på nästa bild för att även han ropa ut sin kärlek till sitt hemland. Den avslutande bilden var en tidningsartikel som illustrerade hur världen rasade över Tysklands patriotiska uttalande. Synd att det ligger allt för mycket sanning i den lite skämtsamma serien - fast om det inte hade gjort det hade den ju inte heller varit rolig.
Ha det bra!

http://hannastankar.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Reklambladet för nästa vecka dunsade ner i mailboxen. Pappersreklam har vi tackat nej till, men några butikers extraerbjudanden kan vara intressanta, de prenumererar vi på elektroniskt. Alla vill de gärna framstå som prisbilliga, och det kan ibland l...

de s k nigerabreven, mail från obekanta avsändare som lovar dig en stor förmögenhet alldeles gratis bara du skickar pengar till olika avgifter, var det länge sedan jag fick på Internet. Men idag kom det ett pappersbrev från Spanien med posten, som be...

På veckans vilodag - lördag eller söndag, beroende på religion - var det tänkt att man skulle vila från arbetet och odla sin själ. Tanken var inte att man i skydd av mörkret och med fån-garvande polare som enda vittnen skulle sparka sönder busshållpl...

I butiken gjordes det stor reklam för att falukorven denna vecka var XXL och vägde ett helt kilo, 1000 gram, istället för det allt vanligare krympta kilot på 750, 800 eller 900 gram, som lurar kunden att betala lika mycket för mindre innehåll. Här va...

  Den här  servicebilen tillhör en hissfirma. Inget konstigt med det. Bilmodellen är vanligt förekommande.   Men det var något jag sett i ögonvrån som fick mig att stanna till och ta en bild .   I rutan satt sju(!) stycken olika ti...