Blandade karameller

Inlägg publicerade under kategorin Nostalgi

Av senioren - 27 april 2012 19:44

...eller på svenska "Livets vatten" är inte gratis numera. En halvlitersflaska kan kosta femton kronor. Annat var det förr. Det fanns dricksfontäner på många ställen, åtminstone i större städer. Det var bara att trycka ner handtaget och sörpla sig otörstig från vattenstrålen. Men så hade väl någon unge blivit dunkad i ryggen och slagit av en halv framtand. Och sedan visade det sig att narkomaner sköljde av sina sprutor i den rena vattenstrålen. Usch! Istället blev de hänvisade till att göra detta i toalettskålens vatten i båset på en av de så kallade - numera närmast utdöda - bekvämlighetsinrättningar, som en gång byggdes till människornas bekvämlighet...


De senaste åren har jag bara funnit dessa fåtaliga exemplar av dricksfontäner, varav endast två varit i bruk.


         

ANNONS
Av senioren - 11 april 2012 19:39

Rubrikens: "Wallmark till Öändan" plus ett tresiffrigt tal var en gång på 1950-talet ledtrådar i en kriminalgåta som dåtidens unga Kalle Blomkvistare skulle lösa i Kamratposten. Orden står på ryggen till band nr 20 i uppslagsverket Nordisk Familjebok och talet ledde till sidan där ett getingsläkte avhandlades. Svaret var alltså att det var en Vespa man sökte. En sådan, 1959:a tror jag, och i risigt skick, köpte jag en gång för några hundralappar och körde med en sommar. Som plastmodell såg jag en igår - fast med sidovagn - i fönstret till en mopedverkstad. Den väckte i alla händelser minnen och associationer till liv som räckte till detta blogginlägg.


 

För mer information och mot bättre vetande, följ HTML-länkarna i texten. De är till för det!

ANNONS
Av senioren - 6 april 2012 15:39

När jag växte upp gjorde långfredagarna skäl för namnet. Alla skulle hålla sig i stillhet och sysslolöshet.


Ett program på riksradion och ingen TV. Alla butiker stängda, utom någon kiosk. På den tiden hade de ett mycket begränsat sortiment, mest tobak och tidningar,

fast sådana gavs inte ut denna helgdag.

Danstillställningar var i lag förbjudna. Några få biografer hade öppet och visade antingen "Mannen från Nasaret" med Max von Sydow eller "Barabbas" med Anthony Quinn.


 

  

Av senioren - 31 mars 2012 16:30

Litografin av den kände lokale konstnären, fotograferad i skyltfönstret till stadens glasmästeri och här något beskuren, väcker minnen till liv.


 


Goodrich (till vänster i bilden) stod det vid Tägtströms(?) gummiverkstad i den låga sedan länge rivna butikslängan, där man bland annat kunde pumpa sin cykel från tryckluftslangen som alltid hängde utanför.


Den anrika krogen Stenvillan (i mitten) hade en finare förstaklass restaurang på övre planet, men ingång ovanför utomhustrappan, och en enklare tredjeklass krog i bottenplanet med ingång under skylten Källare. På restriktionstiden kunde man få in 15 cl sprit till maten på den förra. På borden i källaren var det inga dukar. 7½ cl och pölsa som gällde. Om man kom förbi "snapsvakten", vill säga, en myndig karl med polismans befogenheter som avvisade alla som doftade av alkohol.


Nu ligger det en nattklubb på platsen och där råder inga större restriktioner, vare sig i öppettider eller alkoholutskänkning.

Av senioren - 29 mars 2012 10:40

...med mördande reklam, även lagom söt konserverad gröt. Så sjöng Ulf Peder Olrog på 1940-talet (och sjunger fortfarande på YouTube).


Tanken på att sälja denna lättlagade basmat i färdigförpackning var då för tiden fullkomligt absurd. Men nu finns det gröt på burk för stressade personer utan ambitioner vad gäller matlagning. Och jag som trodde gränsen var nådd i och med de färdigsteka plättarnas intåg...


 

Av senioren - 3 februari 2012 08:15

En viss väderlekstyp kallas tydligen snökanon, enligt dagens meteorologer. Blåst, kyla och rikliga snöfall. Bildens numera ännu mer nedmonterade mekaniska snökanon kunde med hjälp av vatten och tryckluft skapa glid i Sveriges förmodligen minsta slalombacke i Sveriges till ytan minsta kommun. Det gick tävlingar där en gång, en högtalare och strålkastare hänger fortfarande kvar i en stolpe. Det fanns också en s.k replift för uppfärd. Den lilla ansatsbacken revs för några år sedan, till förmån för nybyggda bostadsrättshus. Pisten gick rakt över den gång- och cykelbana som fortfarande trots morgonkylan trafikeras (bland annat av mig och älsklingen), med stoppsladd ut på sjöisen som kanske bär idag, men inte för några veckor sedan...


 

Av senioren - 2 februari 2012 13:57

Huset bakom är ingen kyrka heller. Allt är bara ett foto av en före detta biograf och en före detta kyrka.

Man kan associera till konstnären René Magrittes oljemålning Ceci n'est pas une pipe - Detta är ingen pipa.


 

Båda lokalerna finns kvar idag, bilden togs under morgonens kyliga promenad, men den gamla biografen Bristol är sedan länge ombyggd till scen för Friteatern och Betlehemskyrkan sporadiskt använd som annex till konsthallen Marabouparken. Utan ekonomisk konstgjord andning skulle nog båda institutionerna fått slå igen för länge sedan. Annat  var det förr. Då hade Sveriges till ytan minsta kommun fyra biografer, alla lika aktiva och fullsatta som den frikyrka som drevs av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen.

Av senioren - 19 januari 2012 10:15

Korsningen Kungsgatan-Vasagatan i Stockholm har alltid fascinerat mig. Det var mitt i stadens centrum, tyckte jag när jag vid tio års ålder flyttade till Upplandsgatan i Vasastan, några hundra meter därifrån. Bilden här nedan är från igår, när jag fick åka in till stan för att vara med på en begravning.


 

I den korsningen markerades en gång Sveriges första övergångsställen. Först med krita, men efter ett par timmar insåg polisen att de måste nog målas i för att hålla. I den korsningen sattes också Sveriges första trafiksignal upp. Vilket år kan jag inte kolla, eftersom Wikipedia i protest ligger nere. Just där höll också min mor på att ramla handlöst ut i trafiken sedan hon snavat på en uppstickande stenkant. Två rådiga och snabbtänkta herrar vid övergångsstället bildade kedja och fångade upp henne. Mitt varma tack, snart sextio år senare.


Bilden visar också hörnet där Sveriges allra första hamburgerbar "Corner" låg (numera Kebab House). Det var flera år Innan Mc Donalds under protest från vänstergrupper startade sin första restaurang i hörnet Odengatan-Sveavägen.


Vad jag saknar är den lykta som hängde bland spårvägsledningarna mitt i korsningen och - när den lyste rött - innebar en order till passerande lediga taxibilar att inställa sig vid Centralstationens taxihållplats. Den dinglade nog där ända till slutet av 1960-talet, förmodligen borttagen vid högertrafikens genomförande och skrotningen av spårvagnarna. En likadan röd lykta med samma innebörd fanns på Vasagatan mitt för infarten till Centralen. Tittar du noga på bilden kan några kvardröjande röda bollar från julens dekorationer få illustrera mitt inlägg.


Vilket kom mig att tänka på Charyl Chessman, a.k.a "Röda lyktan". Han lyckades länge förhala sin avrättning i USA och blev mycket omskriven, men dog faktiskt i gaskammaren ungefär samtidigt som jag fimpade min sista cigarett av märket Chessman ur det paketet...

Vad handlar bloggen om?


Det finns sånt man borde säga, men inte säger. Det finns sånt man borde veta men inte vet, som hut. En blogg mot bättre vetande, med blandat innehåll.

Besserwisserns snara svar

10 besvarade frågor

Seniorens senaste bonbons

Sorterade godsaker

Leta i gottpåsen

Så här många har smakat


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se