...som jag i fjol hann fotografera denna skylt i ett hyreshus på Södermalm. Nu senast jag var där, var anslaget nedtaget - liksom brandskåpet, säkert 25 år tidigare. Men sådana anslag satt förr innanför porten till fastigheter i Stockholm och många andra städer. Numera ringer man ju 112 till SOS Alarm. På den tiden var det inte alla som hade (råd med) telefon.

Namnanrop var förr en teletjänst där man slog nollan (tror jag) och berättade för en telefonist till vilket av de anslutna företagen/myndigheterna man ville bli kopplad.

Soteld, det vill säga brand i skorstenar, är numera lika sällsynta i storstaden som fotpatrullerande poliskonstaplar, sedan fjärrvärme och rationalisering gjort sitt.

Det var andra tider förr. En sanning som står sig i alla tider...

Har du också märkt att nyhetsuppläsare och reportrar i radio/TV börjat med att säga mmm... innan de börjar säga vad de egentligen skulle säga. Som ett slags signal till uppmärksamhet, eller vad det nya oskicket ska föreställa.

Tidigare var det skorrande "R" som var på modet.  Att skåningar skorrar är en sak, men ofta var det personer som annars talade rikssvenska som körde med dessa "opassande" R. Dumheter man lägger sig till med på Journalisthögskolan, eller? Nu verkar det senare ha avtagit, kanske har det blivit omodernt?

mmm... Vi får hoppas det...

Norrland kan inte ta emot mer regn. Kraftverksdammar måste öppnas för att släppa ut vattnet. I väster har regnen avlöst varandra. Stockholmsområdet fick sitt senaste skyfall i går kväll med översvämmade vägar.

I dagens nätupplaga av Svenska Dagbladet kan man få tips om marktäckande växter som tål torka.

Det finns många tricks för att uppnå många bloggbesökare - om nu detta är målet och meningen med livet. Betala en tia för att synas i "rampljuset" på bloggplatsen, skriva om uppkåtande sex med/utan bilder, berätta för fjortisar hur de ska få större bröst och för normalviktiga sextonåringar hur de ska bli onormalt modellsmala.

Jag gör ingendera och absolut inte på heltid. Det märks på besökssiffrorna...

Inga nya frågor eller kommentarer för tillfället. Blott hälsan tiger still, sägs det. Fast jag fick en fråga för några dar sen, från en läsare som längtade efter ännu ett nytt och annorlunda blogginlägg på denna sajt.

Nåväl, här är det. Handlar om choklad (som inom parentes bara 16% av de nyinryckta beväringarna kunde stava till på 1950-talet).

Nu är frågan: Vilket är, på svenska, sista förbrukningsdatum på denna chokladkaka?

Är det den 13 oktober 2012 eller den 12 oktober 2013 som är tänkt som sista förbrukningsdag? Men varför bry sig. Vi åt upp hela chokladkakan redan idag ;-)

Sedan vi satte upp nedanstående text under vårt brevinkast, har det blivit väldigt mycket mindre reklamblad. Ett tjuvtrick som används numera är att skicka post adresserad till en viss lägenhetsdörr i huset. Det får vi skylla på Skatteverket, som vill ha oss alla boende på en viss bestämd adress, varför lär vi väl få se i sinom tid ;-)

Så damp det idag ner ett brev, adresserat "Till livsnjutaren på" (Gatuadress och lägenhetsnummer) från Australian Wine Club. Glöm det, Eller ännu bättre, ta varning. Tolv flaskor spanskt rödtjut för 1.459 kronor hemlevererat inkl frakt och moms. Handplockat, står det, men det gäller flaskorna, som handplockas i kartongerna på ett lager iTyskland. Motsvarande viner finns att köpa för drygt halva priset på Systembolaget.

De australiska vinerna lyste, trots firmanamnet, med sin frånvaro denna gång, däremot var företaget tydligen enligt svensk lag tvungna att ha en stor text på baksidan av kuvertet:

Hur många som hade flytväst av de drunknade nämns inte? Några kanske ändå...

Till sist ett gammalt ordspråk i sammanhanget:

Bacchus har dränkt fler än Neptun.

Så akta dig för reklamerbjudanden om alkoholdrycker. Det kan stå dig dyrt...

Kabel-TV:n är fixad. Inga myror på skärmen längre. Myrorna som ska få ett besök av oss så fort de öppnar är Frälsningsarméns secondhandbutik. Vi har börjat gallra så smått i garderoberna. En del hela och rena plagg kan de säkert ta emot och säljer. Det som en gång var modernt, blir det igen. Vintage. Ett mode som passar bäst på ungdomar. En äldre person som går omkring i 30 år gamla kläder blir däremot lätt patetisk.

Sedan fortsätter förmiddagens stadspromenad med angörande av bankomat och butiker. Till helgen fanns benfri Scan fläskkotlett till extrapris. Några butiker längre bort säljer man passande drycker. Måste in och snacka med tryckeriet också, på vägen hem, de hade visst problem med ett tryckoriginal jag lämnat in...

Jag vet inte när det började, men när vi tänkte titta på Minnenas television vid halv tre i eftermiddags såg TV-skärmen ut såhär. Bara vitt brus, som visas som en svartvit slumpmässig grynvälling på TV-skärmen. Ingen signal. Myrornas krig.

När felet var kvar efter någon timme, slog jag en signal till ComHem, som levererar kabel-TV i huset. Jag behövde INTE vänta länge. På andra signalen(!) lämnade en telefonsvarare beskedet att felet, som tydligen gällde hela kommunen, höll på att åtgärdas. Men inte gick det någon nöd på oss. Det blev en inspelad långfilm till kaffet istället. Om det kniper har vi ett lager sådana, som vi gärna ser igen. Och skulle det inte räcka, har vi ju varandra...