Allhelgonadagen passerade ganska diskret förbi i tisdags. Den infaller alltid på den 1 november, och var en dag då den katolska kyrkan uppmärksammade de helgon som inte hade någon egen festdag. Kvällen före, den 31 oktober, var det då "Hallow even" eller Halloween, som man säger numera. Svensk helgdag upphörde den att vara år 1772. Redan tidigare hade Alla själars dag den 2 november rönt samma öde. Dagen markerade också vinterns inträde.

Alla helgons dag är sedan 1953 en "röd" helgdag som alltid infaller på en lördag, i år den 5 november. Det är då vi smyckar våra gravar och tänder ljus för de anhörigas själar. Tidigare inföll Alla helgons dag den första söndagen i november.

Den 5 november firas i Storbritannien som Guy Fawkes day, till minne av den man som år 1606 planerade att med 2.500 kilo krut från en hyrd källarlokal spränga parlamentshusen i luften under en öppningsceremoni där kungen och många adelsmän var närvarande. Han blev dock avslöjad i sista stund och avrättades med sina kumpaner. Men den brittiska seden att kasta smällare och fyra av raketer sagda dag fortsätter än idag, 400 år senare.

Den 6 november är det Gustav Adolfsdagen till minne av den svenske kung som avled i strid år 1632, det enda årtal som satt sig i huvudet på samtliga svenska skolbarn. För firande fikare finns en speciell bakelse framtagen.

På måndag är det inget speciellt att fira, vad jag vet...

Det är allmänbildande med korsord, särskilt de svåra. För att kolla upp några osäkra bokstäver, hamnade jag på en artikel om Rose Bertin, som var sömmerska åt den franska drottningen Marie Antoinette och blev styrande i det franska modet. Intressant läsning. Hon har också efterlämnat ett ordspråk, som jag aldrig hört förut:

"Det finns inget nytt som inte är bortglömt"

Det må gälla alla stilar, slipsbredder och kjollängder, som kommer tillbaka när modeskaparna tror att alla glömt att det en gång tidigare varit högsta mode - och alla gamla plagg är slängda.

Kan det också gälla det nya man lär sig varje dag? Består det också av bortglömda kunskaper?

Nu tänkte jag inte bara på det annalkande mörker som inte ens återgången till normaltid rår på särskilt länge, utan på den kolsvarta katta - Zazza lär hon heta - som är månadens utvik på den kalender jag köpte vid den här tiden i fjol.

Månadens råd och maning blir: Det räcker inte med kattögon, se till att ha bra reflex och/eller lyse ute i mörkret!  Katten har kanske nio liv. Du har bara ett...

... är vi kanske ute på promenad. Det sliter skor att gå tiotusen steg om dan i dem i genomsnitt, så det var dags att köpa några nya nu till hösten. Det blev nästan samma modell som de två år gamla trotjänarna.

Goda råd är till för att följas, även om de - som i detta fall - står på skokartonger...

Jag råkade halka in på Sourze och läste en underbar kommentar:

   "November är en fullständigt onödig månad, oktober kan vara ok, höstfärger, skördetid, svamp och så. December då vänder det, jul med svagdricka och prinskorv, men november är helt onödig.
   Därför tycker jag att man i stället för att hålla på att flytta klockan fram och tillbaka, så stryker man helt enkelt november ur almanackan och låter december följa direkt på oktober. Tycker man att det blir ojämnt och så med bara 11 månader så kan man i stället dubblera maj som är en trevlig månad..."

Ju mer man tänker på saken, desto bättre verkar idén, eller hur?

Dagens bästa skratt gav den mig i alla händelser.

Morgonens promenad gick även en sväng in  på gator vi sällan besöker. Just idag passade det alldeles utmärkt. Det blev till en illustration i tiden, om man så säger...

Det lär dröja ett år till, innan spårvagnar åter trafikerar vår lilla stad. Området runt Sundbybergs torg är fortfarande en stor byggarbetsplats, där både bilar och fotgängare fått ta stora omvägar, men nu är i alla fall skenorna på plats.

Det röda huset till vänster i bilden, av gamla sundbybergare kallat "Konrad Mattssons" har sett det mesta från stadens framväxt. Huset byggdes redan 1897 och var då, såvitt jag vet, det första stenhuset på gatan.

Lite längre upp på gatan (bakåt i bilden) gjordes ett spektakulärt lyft i förra veckan. Det var en 800 ton tung bro, som skulle lyftas på plats med en specialkran, levererad i delar. Kranen, alltså. Bron i fackverksteknik har man byggt i ett stycke alldeles intill järnvägen, som nu skulle överbryggas med denna nya spårvägsbro. Lyftet gick bra, som synes. Många var ute i regnet på kvällen och följde arbetet, vi nöjde oss med att kolla resultatet morgonen därpå.

Kanske det, men på direktöversättningen Vallgatan - som finns i ett tjugotal kommuner i landet - har det inte snöat, så vitt ;-) jag vet. Vore skönt med en mild vinter, fyllda vattenmagasin och rea på elmarknaden nu, eller?

Den som inte spelar på börsen med sina pengar, eller drar sig fram på krediter, alltså andras pengar, behöver inte vara orolig. Den som inte bryr sig om gods och guld eller jordiska ägodelar heller. Svepningen har inga fickor. Men en obol (ett antikt litet silvermynt, motsvarande färjeavgiften över floden Styx till dödsriket Hades) bör man som död ha under tungan - i brist på fickor - för att betala färjekarlen Charon med. Så bjuder i alla fall gammal grekisk och romersk tradition. Undrar om det räcker med en guldtia i dagens läge. Vi får testa, när den dagen stundar...